Det händer att jag försöker förstora texten när jag läser en bok, sådär med ett dubbelt fingergrepp du vet. Som på telefonskärmen. Det känns illavarslande. Både för vad det säger om min skärmtids/bokläsnings-kvot och om min eventuellt sviktande synskärpa. Det är en jäkla tur att akvarell är analogt. Långsamt. Tålamods-övande….

Alla har en. Åtminstone alla som är någorlunda normalfuntade. En inre kritisk röst – eller flera – som liksom håller ett vakande öga på en. Jag ser min som en sådan där jobbig klassens ordningsman-typ. Du vet, en sådan som har tagit på sig uppgiften att lägga sig i andras…

For me, making art heightens the experience of living. When I see the world through my watercolor lens, I discover things that would otherwise pass by unnoticed in my day-to-day life. An insignificant weed by the side of the road that, when you make the effort of looking closely, is…

I en radiointervju – jag önskar att jag kunde hitta den igen – sade Torgny Lindgren någonting i stil med att han på en bra dag fick några ord på pränt, ibland kanske till och med en bra mening. Det där har stannat kvar hos mig: hur tillfreds han lät…

Påminnelse till mig själv: när det känns motigt att gå till ateljén och du trampar runt runt runt på golvet och städar lite här och stoppar en till pinne i kaminen, och du blänger på papperet på bordet som ligger och förolämpar dig med sin vithet. Och du undrar om…