Publicerad den 1 kommentar

Två pusselbitar för att lyckas måla under föräldraledigheten

Jag fortsätter att laborera med hur jag bäst kan kombinera min halvtidsföräldraledighet med arbete. Två saker jag har kommit fram till såhär långt:

För det första: morgonstund har – faktiskt – guld i mund. Om jag får någonting kreativt/produktivt gjort på morgonen och förmiddagen, så blir resten av dagen bra. Väntar jag däremot på något tillfälle på eftermiddagen, som sannolikt aldrig dyker upp, så blir jag frustrerad och får ingenting gjort. Mitt behov av att arbeta är lika viktigt som behovet av sömn och mat. Så att spendera lilla A’s morgontupplur i ateljén är det bästa sättet att se till att jag är en glad morsa på eftermiddagen. En dubbelvinst.

För det andra: beställningsmåleri är det bästa att ägna mig åt just nu. Det märkte jag redan när jag var trött av graviditeten i fjol, att jag inte hade energi för att driva några egna, större projekt. Alla idéer om utställningar, teman och motiv kändes mest oöverstigliga. Beställningar däremot, var och är fantastiskt att få jobba med. Det är så skönt nu när energinivåerna är låga, att faktiskt ha lovat någon någonting. När jag i vanliga fall arbetar i ateljén är jag bara ansvarig inför mig själv. Jag behöver normalt sett inte ha deadlines eller annan yttre press för att vilja prestera – det räcker gott och väl med den autentiska lusten att måla. Men nu när tid och ork är en bristvara är det istället bättre att vara ansvarig inför någon annan – att behöva leverera en utlovad målning i tid. Jag sätter tidsramar som fungerar under omständigheterna. Har hittat ett lagom tempo. Och måleriet går bra!

Jag har under många år mejslat fram arbetsformer för beställningsmåleri som gör att det blir lustfyllt för mig. Jag vet att många konstnärer kämpar med beställningar och många undviker det helt och hållet. Förståeligt. Det är inte alls enkelt. Beställningsmåleri kräver att man kan kanalisera sin kreativa energi vid en given tidpunkt och till ett motiv man inte själv valt. Istället för att gå på en känsla som intuitivt dyker upp, behöver man kunna frammana känslan, genom att vara förtrogen med sina egna drivkrafter och förstå vilka förutsättningar som krävs för att måleriet ska fungera. Det är ett känslomässigt finlir och jag skulle tro att det för de flesta krävs en hel del misstag och dikeskörningar innan man hittar vägen. Jag är glad att ha de där dikeskörningarna bakom mig, för nu är beställningsarbete en pusselbit i mitt yrkesliv som jag inte skulle vilja vara utan.

De målningar jag gör på beställning är ofta gåvor till människor som betyder mycket för den som beställer. Ofta handlar det om att förgylla en högtidsdag, eller om att skapa och spara ett minne för livet. Motiven är djupt personliga. Platser och människor som ligger hjärtat närmast. Jag vet att en del ser snett på beställningsmåleri – konstnären kanske känner sig “köpt” – men för mig är det tvärtom. Jag känner mig hedrad att få förtroendet och stolt över att veta att jag kan förvalta det.

Idag blev jag färdig med en skiss i ateljén. En svår en, som jag var glad att få besked om att jag hade tolkat rätt. Det ska bli roligt att sätta igång med den i ett större format. Dessförinnan ska jag få göra två fina porträtt. Vårens arbete ligger lagom tätt inskrivet i kalendern. Jag ser fram emot många sköna arbetsmorgnar i ateljén.


DELA DETTA MED EN VÄN

1 reaktion på “Två pusselbitar för att lyckas måla under föräldraledigheten

  1. Kan bara hålla med – förmiddagar är det som gäller!
    Ju längre dagen lider så kommer det annat emellan. Hundpromenader, mat och fika mm.
    Härligt att höra hur du ser på beställningsjobb, ingen vånda där inte 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.