Publicerad den 25 kommentarer

Vad händer i dig?

Jag vill att mina målningar ska göra någonting med den som tittar på dem. Jag är inte så kräsen och har inte så starkt kontrollbehov att jag behöver försöka mig på att styra exakt vad jag hoppas ska hända. Men jag blir glad när det händer någonting.

För min del ger själva måleriet mig en annan blick på världen. En mer intresserad blick – ”Vad är det där? Hur ser det där ut? Vad skulle hända om jag gjorde den blå!?” Jag blir ofta stående, stirrande. Tittar närmare. Lägger på minnet, åker hem och försöker förmedla: ”Titta vad jag lade märke till!” Kvittot på om jag lyckats förmedla är att någonting händer i den som tittar. Det blir som en tankeöverföring – betraktaren stannar också upp en stund. Blir stående, stirrande. Upptäcker någonting. Och ser kanske, kanske på världen på ett lite annat sätt framöver. Det är min högtflygande dröm.

Händer det någonting med dig när du ser mina målningar? Om du vill skriva en rad och berätta i en kommentar skulle jag bli hejdlöst glad!

25 reaktioner på “Vad händer i dig?

  1. Jag vill alltid hoppa in i dina målningar. Varma eller kalla. De bjuder in mig. Jag vill ut i snön eller ner i vattnet, in i skogen eller sätta mig på stenen. Så längtan. Är nog bästa ordet.

  2. Jag tittar på dina akvareller så fort du visar dom och jag blir inspirerad att måla – släppa loss – se helheten- och framförallt inte ge upp . Tack för att du delar med dig av dina kunskaper

  3. Jag har nyligen ”upptäckt” dig och dina fantastiska målningar. Har endast sett dem via datorn, alltså inte irl.
    När jag ser dem blir jag glad, lugn och varm i hjärtat. Motiven fångar mig, färgerna är behagliga.
    Funderar du på att ha akvarellskola lite söderut så anmäler jag mig direkt!
    Mvh Jessica

  4. Dina bilder inger ett lugn. Till mig förmedlar dom en känsla av trygghet och glädje. Helt oförstörda och påverkade av andra.Slussebilderna är så intressanta i sin detaljrikedom vet inte hur du lyckas! Dina färger är så fina trots att du ibland målar med skitig färg dom du säger. Du har ett underbart sätt att förhålla dig till måleriet och det syns verkligen i bilderna!

  5. Det händer flera motstridiga saker i mig. Först ser jag ljuset. Detta efterlängtade och svårmålade magiska ljus som jag ständigt söker. Känner ett hopp, en ljusare framtid. Lycka liksom. Sen kommer funderingar …hur f-n gör hon? Jag tittar närmare, liksom zoomar in på detaljer. Letar penseldrag, förundras över tekniken, tanken bakom…sen blir jag lite avis och fruktansvärt sugen på att måla.

  6. Your question is one that I think we all ask ourselves Elisabeth. With such an immense image overload nowadays, it’s hard to remain true to oneself and simply paint spontaneously. Like you I ask myself exactly what the criteria are by which people judge my work. OK, the usual answer is ”whether or not they like it”. Fine, but surely that presupposes that I paint to gratify them. On the contrary, I paint for no one other than myself (a few commissions excepted). Therefore I wish my work to be judged (if it must be) exclusively on a perception of whether I have achieved what I set out to do. That is the question to be asked. As an observer, answering in the affirmative doesn’t necessarily mean that she/he I ’likes’ the result. It’s about integrity. For example, I think you are virtuoso painter, technically brilliant, very controlled. I don’t always ’like’ the result, but I respect your work because of its honesty and the deep consideration that goes into every brushstroke.

  7. Jag ser å ena sidan din blick och fascination för naturen, dess skönhet, råhet, kraft och mäktighet. Stenarna, vattnet, skogen, som du förmedlar och där jag själv känner mig hemma. Dock med en smula vanmakt över att inte själv kunna förmedla på samma sätt med penseln.
    Å andra sidan din otroliga blick för detaljer i Slussenbilderna, där jag tycker du lyfter fram dem som jobbar där, så viktiga, men så små i helheten. De få färgklickarna i de omgivande gråtonerna gillar jag, de gör mig nyfiken och hjälper mig se även det omkring.

    Vill också passa på att kommentera besöket på Maria Langs galleri i Kullavik, dit jag åkte för att få se dina målningar live. Väldigt roligt få se, så vackra!! De förmedlade ett lugn i den brokiga tavelmängden på väggarna, bl a Marias härliga färgsprakande tavlor.

    Jag skulle gärna se en utställning med flera av dina tavlor, kanske med bara en ytterligare konstnär, där de får större plats och kommer mera till sin rätt.
    /Lena Stignäs Borg

  8. Jag har blivit så imponerad när jag tittat på dina fantastiskt stora arbeten. Hur orkar hon, tänker jag, peta i alla detaljer. Väldigt imponerad av ditt jobb med byggarbetsplatsen. Du gör konst av något som man oftast bara går förbi utan att fundera så mycket på. Mycket imponerad av ditt val av färger, tänker speciellt på stenarna i vattnet på någon bild du gjort och vattenspelet. Du har fångat det så fint. Och det som händer i mig är att jag tänker – så fint och så levande. Det där vill jag också lära mig att göra. Önskar att jag kan upptäcka färgerna i naturen på det sätt som du har upptäckt dem. Harmoniskt och färgstarkt.

    1. Så roligt att höra, tusen tack Hjördis! De detaljrika målningarna är märkligt långsamma och njutbara att göra. Avkopplande, som ett tusenbitarspussel.

  9. Det är en modig fråga att ställa. Det är så olika från målning till målning. Många av dina alster fyller mig med lugn och glädje, vissa motiv händer ingenting och åter vissa kan till och med vara stressande. Personligen älskar jag dina verk med vatten. Den specifika bilden som kanske hör till din fråga lämnar mig lite mer opåverkad även om den är fin.

    1. Tusen tack för ditt svar! Vad intressant att läsa!

  10. Dina målningar får mig att känna mig lite som Alice i Underlandet. Magin är påtaglig och detaljerna gör att jag ibland helt drömmer mig bort i din tavla, ibland blir så nyfiken på vad som finns där i vattnet-i skogen-bakom stenarna att fantasin flyger iväg. Men det som jag alltid fastnat för och som får hjärtat att slå ett extra slag är ljuset, ibland nästan sakralt och som plötsligt förenar sig med mörkret. Så otroligt skickligt!

    1. Åh, vad du är skicklig med att beskriva en stämning i ord! Tusen tack för svaret!

  11. Kanske eller antagligen en ”tråkigt” känsla men jag blir imponerad! Detaljerna, tekniken, motiven. Wow!

    1. Det gör mig så glad! Tusen tack!

  12. Jag drömmer mig ofta bort till gläntor i Dalsland. Och barndomspromenader med min pappa i Mälarens omgivningar och skogsgläntor. Jag drömmer också om att få gå en kurs hos dig och måla så att även jag berör.

    1. Så fint att höra! Det där tycker jag känns magiskt – att kunna mötas genom associationer över en målning. Jag lägger in mina och du dina, och båda har lika rätt.
      Jag längtar efter att kunna börja om med kurser, när pandemin släppt greppet. Har jag din e-postadress för inbjudningar? Maila mig annars på elisabeth.bistrom@gmail.com så hör jag av mig när jag sätter igång med kurser igen.

  13. Jag blir glad av dina målningar! Speciellt mycket gillar jag dina skildringar av naturen! De inger ett lugn. Jag gillar att titta på hur alla ”fläckar” och linjer sätts samman till perfekta målningar!

    1. Tusen tack för svaret! Vad glad jag blir!

  14. Jag blir stressad när jag ser dina målningar, och jag har inte det blekaste om varför. Kanske låter det kontraintuitivt, men det är just den känslan som får mig vilja titta om och om igen på dina målningar. Utöver faktumet att du är så tekniskt skicklig, förstås. Jag söker mig till det märkliga adrenalinet, den där spända dialogen

    1. Det var oväntat att höra! Tack!

  15. Jag är mycket imponerad av dina målningar. Men jag är också imponerad av ditt kåseri om målningar och livet.
    Du är även duktig på att beskriva dina processer dvs hur du målar.
    Akvarellskolan gillar jag förstås.
    Den senaste beskrivningen om att måla snön så att säga omvänt är jättebra.
    En toppenbra pedagog helt enkelt
    Nu en fråga. Vad heter appen som du kan måla med?

    1. Tusen tack, Inga! Jag blir så glad! Appen är den där mina foton hamnar när jag tar kort med telefonen. Jag har en Samsung och i min telegon heter den ”Galleri”. Där kan man göra enkla bildredigeringar, som att rita på foton. Jag skulle tro att alla smarttelefoner har någonting liknande.

  16. Är så glad att jag hittat till dig, till Akvarellister emellan och till din hemsida! Gillar ditt filosoferande och tonen när du ”tänker högt” i dina texter och berättar i Akvarellskolan. Vad händer i mig när jag ser dina bilder? Jag tänker att du lyckas fånga det där speciella, det som väcker förundran och vördnad, det intressanta och självklara, ibland ganska flyktiga intryck och förnimmelser. Att omsätta och förmedla ögonblick och upplevelser i en akvarellmålning kräver mod att förenkla och förmåga att hantera pigmenten, vattnet, ljuset, skuggorna så att helheten berör. Dina målningar väcker samma förundran hos mig som naturen själv… det är berörande, meditativt och härligt!

    1. Dina ord värmer. Tusen tack, Birgitta!

Lämna ett svar till Christina Stein Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.