8 I kategorin Ditt och datt/ Livsfunderingar/ Vardagligheter

Tre saker jag lärde mig av att sticka en mössa

Elisabeth Biström 2021

Jag har stickat mig en mössa.

Den är en bra mössa, men med två stora brister: den är för kort och resåren är för vid. Hade jag provat mössan på en mössbutik hade jag valt en annan modell. Men det här är ingen dussinmössa. Jag har gjort den själv, så gott jag kunnat, med ett mönster min mormor lärde mig. Sådant har ett annat värde.

När jag provade mössan och fann att den var både för liten och för stor på samma gång, stod jag inför ett val. Antingen kunde jag gräma mig över min misslyckade stickning, eller så kunde jag uppskatta de kvaliteter den fick mig att få syn på. Det senare verkade mer intressant, och därför skrev jag ner de tre saker jag lärde mig av mössan:

Recept är överskattat

Jag har aldrig följt ett recept. Ibland har jag försökt, men en inre, oemotståndlig kraft har alltid övertygat mig om att göra en ändring i slutet. ”He i russin”, kan den säga. ”He blir godare!” (För den som inte delar min inre rösts dialekt kommer här en förklaring: ordet ”he” används i norra Sverige i två betydelser. Det betyder dels ställa/hälla/lägga – jämför med engelskans ”put”, och dels ”det”. Här skulle översättningen alltså bli ”Häll i russin. Det blir godare!”)

Jag har slarvat lika mycket med receptet i livet i stort. Hoppat lite hit och dit. Fattat snabba beslut. Fattat konstiga beslut. Fattat osäkra beslut. Styrt enligt en kompass som jag inte alltid själv kunnat läsa eller förklara, men som ändå har pekat ut en tydlig riktning.

Jag googlade efter stickmönster, men vek av någonstans längs vägen och tänkte ”äh, det där kan jag komma på allteftersom.” Den sladdriga resåren är en påminnelse om att jag njuter av att hitta mina egna vägar. Även om resultatet blir lite annorlunda än en köpemössa.

Perfektionism är poänglöst

Jag står ofta inför två möjliga val: att göra någonting perfekt, eller att göra det. Jag väljer i allt högre grad det senare.

”Hur får du så mycket gjort?” frågar folk mig ibland. Jag gör det halvdant. Slarvigt. Halvklart. Lär mig medans jag håller på. Accepterar att det blir ganska bra, men inte perfekt.

Det är inte en fråga om läggning, utan en fråga om övning. Det har tagit mig mycket tid och mycket träning att stå ut med att göra saker icke-perfekt. Och det har gjort allting i mitt liv bättre.

Tålamod är tricket

Jag påbörjade mössan i november 2019. Ja. Det tog mig fjorton månader att färdigställa den. När min son var fjorton månader hade han: fötts, lärt sig se skarpt, lärt sig äta, lärt sig prata, lärt sig krypa, lärt sig stå, lärt sig gå – och börjat på förskolan. Vissa saker går snabbt, andra saker går sakta. Hastigheten är inte viktig – det är att man fortsätter, börjar om, håller ut, gnetar på.

Då får man sig en mössa till slut. Och några livsläxor på köpet.

Elisabeth Biström 2021
Elisabeth Biström 2021

8 Kommentarer

  • Svara
    Kerstin
    3 februari, 2021 at 14:35

    Tålamod och Acceptans.
    Det har en annan, liksom du också mycket duktig, akvarellist sagt till mig förut. Det är en himla bra summering av både måleri, stickning och livet i stort, självklart som bara den, och ändå måste man bli påmind om och om igen.
    Tålamod och Acceptans.
    Såklart! Tack för påminnelsen och inspirationen!
    Ha en fortsatt bra vecka och mössa!

    • Svara
      Elisabeth Biström
      3 februari, 2021 at 14:56

      De två orden bär en långt och lätt. Vackert. Tack!

  • Svara
    Sinikka Sori
    3 februari, 2021 at 17:23

    Mössan blev helt perfekt och passar så bra på dig.

  • Svara
    Gunilla Rönström
    3 februari, 2021 at 18:39

    Hej! Ja, tålamod och äntligen har jag börjat hitta det jag vill med akvarellmålningen. Började 2000 och NU har jag hittat min egen lite mer frisläppta stil! Älskar det!

    • Svara
      Elisabeth Biström
      3 februari, 2021 at 17:43

      Så härligt att höra! Det tog lång tid för mig också att få det att lossna. Värt att vänta på och jobba för.

  • Svara
    Kristina
    19 mars, 2021 at 08:58

    Snygg mössa! Jag är också en sådan som aldrig kan följa ett recept helt och hållet, eller ens till en viss del… Och är heller verkligen ingen perfektionist, gott nog att man gör det liksom.
    Glad dag till dig!
    Kristina

  • Skriv en kommentar

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

    %d bloggare gillar detta: