Publicerad den av — Lämna en kommentar

Konsten att bli mer kreativ: 4. Disciplin och andra praktiska verktyg

Ibland föreslår folk att jag skulle ha god diciplin. De föreställer sig att det är den primära egenskap som behövs för att få kreativa projekt ur händerna och ut i världen. Jag vill föreslå att disciplin bara är ett verktyg av många. 

En del kreativa problem är en spik, som behöver hamras in med bestämda slag. Andra är mer luriga. Hur mycket man än bankar vill skruven inte ge efter. Den behöver lirkas ned med ett helt annat verktyg. 

Ofta vet man inte exakt hur problemet man står inför är beskaffat. Kanske är det ett tidsproblem, som kräver eftertanke och tålamod. Kanske är det ett kunskapsproblem, som kräver att du luskar ut någonting du inte kände till innan du satte igång. 

En del projekt ser komplicerade ut när de är färdiga, men är lustfyllda undervägs. Skapade mestadels i flow – det energiska tillstånd man kan ha turen att uppleva när man står inför en uppgift som rör sig precis på gränsen av vad man klarar av. Vi ska återkomma till flowkonceptet senare. Andra projekt är ett sammelsurium av beståndsdelar: vissa enkla, andra kluriga. 

Akvarell från Slussenbygget av Elisabeth Biström
Exempel på en akvarell som krävde noll disciplin eller tålamod – den här sortens motiv är ren målarglädje för mig.

Ha en bred verktygslåda

För att komma in i goda vanor av kreativt arbete behövs en välutrustad verktygslåda. Disciplin, ibland. Andra gånger uthållighet eller arbetsglädje. Emellanåt en och annan muta. 

För att klara av problem som gör motstånd, tar jag ibland till mutor som att jag kombinerar arbetet med gott kaffe i en fin kopp med fat och bra musik som lägger ett njutbart ljudfilter över uppgiften. Det kan bära mig igenom ett delmoment som jag inte har disciplin att genomföra med ren viljestyrka. 

I grund och botten handlar det om att lära känna sig själv. Vilka uppgifter flyter enkelt ur händerna och vilka är motsträviga? Är de motsträviga uppgifterna nödvändiga, eller kan du använda verktygen “hoppa över”, eller “delegera”? Behöver du tugga i dig uppgiften – kan du bryta ner den i mindre överväldigande delar?

De minsta stegens väg

En gång hade jag givit mig själv uppgiften att bygga en ateljé. Det var inte den första saken jag hade byggt: jag hade övat upp mitt hantverkskunnande genom att snickra en trappa till ett uthus på gården. Fyra plankor som ram och sex brädor fastskruvade ovanpå. Det visade sig att ateljébygget krävde lite mer kunskaper än så. Under ateljéprojektets första veckor sov jag dåligt. Hjärnan var fullt upptagen med att ängslas över alla saker jag inte kände till: hur är en fönsterkarm egentligen konstruerad? Ska fasadbrädorna möta offerbrädan, eller ska där finnas en liten luftspalt? Tusen frågor av det slaget snurrade i huvudet och väckte mig om nätterna. Till slut kom jag fram till ett bättre förhållningssätt än att ligga vaken och grunna. 

Fem år tidigare hade jag genomgått en utmattning, en ganska hemsk. Reserverna var slut. Jag klarade nätt och jämt av mitt jobb, men föll ihop som en liten pöl på hallmattan när jag kom hem om kvällarna. Efter en tid gick jag till en läkare, som remitterade mig till en psykolog som rådde mig att skala ner varje uppgift till minsta möjliga beståndsdel, tills arbetsinsatsen var så liten att jag skulle orka med den. Istället för projektet “ta en promenad”, vilket var en alltför krävande uppgift, skulle jag tänka “vad är det minsta möjliga steg jag kan ta för att närma mig målet?” Att resa mig upp? Att ta på mig skorna? Att gå ut och ställa mig framför ytterdörren? Steg för steg lyckades jag till slut, till en början med handgripligt stöd av min sambo, att hasa mig runt lägenhetshuset där jag bodde. En seger, och en början till ett långsamt tillfrisknande. 

Jag började tillämpa utmattningsterapin på ateljébygget. När tankarna spann iväg i riktning mot alla byggmoment jag inte kunde överblicka backade jag steg för steg, tills jag hittade de minsta moment som jag visste att jag skulle klara av. Kapa en bräda. Slå i en spik. Repetera.

Idag har jag både en ateljé och nya verktyg i problemlösningslådan. 

Alltås: någonting kan se disciplinkrävande ut för en utomstående betraktare, men i själva verket finns det lika många sätt att närma sig ett problem som det finns problem att hantera. 

När du kör fast och har provat att banka tills handleden ömmar, fråga dig om uppgiften du bankar på verkligen är en spik.

MER PÅ TEMAT:

Konsten att bli mer kreativ: 1. Att vårda sin relation med skapandet
Konsten att bli mer kreativ: 2. Fånga idéerna innan de smiter
Konsten att bli mer kreativ: 3. Tjuvstart!

Vill du se ny konst från mig direkt i mailen varje månad?

I akvarellbrevet får se nya akvareller först av alla och läsa texter jag inte delar någon annanstans. Du får förtur till ny konst och 15% rabatt på alla konsttryck.

Välkommen att bli prenumerant! Akvarellbrevet kommer ut 1-2 gånger per månad. Det kostar ingenting och du avslutar prenumerationen när du vill.



Publicerad den av — 4 kommentarer

Konsten att bli mer kreativ: 3. Tjuvstart!

Martin Luther King Jr. satt fortfarande och arbetade på sitt tal minuterna innan han klev upp för att tala vid den stora medborgarrättsmarchen i Washington. I stödorden han hade med sig upp i talarstolen fanns inte orden I have a dream med – det som skulle komma att bli en av historiens mest berömda fraser formulerade han i stunden, inför de 250 000 åhörarna.

Organisationspsykologen Adam Grant, som har forskat på originellt tänkande, härrör Kings snilleblixt till dennes senfärdighet med talförberedelserna. “Eftersom texten inte var huggen i sten, hade han frihet att improvisera”, förklarar Grant och slår ett slag för vad han kallar aktiv prokrastinering. 

Prokrastinering är ett finare ord för att skjuta upp jobbiga saker. Inte någonting att stå efter, för det mesta. Bokföringen måste göras, ogräset behöver rensas – ju förr, desto bättre, eller hur? Men Adam Grants forskning tyder på att prokrastinering faktiskt har sin plats när vi ska åstadkomma någonting kreativt. Nyckeln är att prokrastinera på rätt sätt. 

Motsatsen till att prokrastinera är att kavla upp ärmarna, sätta igång och slutföra en uppgift så snart det går. Ibland är det den bästa vägen att gå, men problemet är att den processen inte ger tid för nya idéer att korsbefrukta den initiala lösningen. Resultatet blir sannolikt inte särskilt originellt. 

Att skjuta fram hela processen till strax innan deadline blir heller inte lyckat. Alla som försökt göra ett grupparbete med skolans lataste klasskompisar (inga namn nämnda) vet precis hur det fungerar.

Den gyllene medelvägen är den aktiva prokrastineringen, som fungerar enligt formeln: starta snabbt, men avsluta långsamt. En tjuvstart som både är tillåten och tillrådlig.

Alltså: Så fort du fått en uppgift eller kläckt en idé som du vill genomföra – sätt igång! Gör ett utkast, formulera allt du vet om ämnet, få ner dina första skisser på papper. Censurera dig inte i det här läget. Urval och finputsning kommer i ett senare skede.

Sedan låter du saken marinera. Lev som om ingenting hade hänt. Efter en tid kommer du upptäcka hur dina tankar återkommer till idén, med nya infallsvinklar. Du börjar göra associationer mellan saker du ser, läser, hör talas om, upplever, och projektet som ligger påbörjat på ditt arbetsbord. Skriv ner de nya impulserna allteftersom de dyker upp. 

Först när tiden kommit för att slutföra uppgiften sätter du dig ner och tar ett helhetsgrepp om projektet. Nu är det dags att sålla och välja bland de idéer som dykt upp. Välj de starkaste, som du klarar av att genomföra. Låt de bortvalda idéerna ligga och marinera vidare till nästa projekt. Foga samman pusselbitarna som tiden hjälpt dig att utforma och gratulera dig själv till en väl utförd tjuvstart!

MER PÅ TEMAT:

Konsten att bli mer kreativ: att vårda sin relation med skapandet
Konsten att bli mer kreativ: Fånga idéerna innan de smiter

Vill du se ny konst från mig direkt i mailen varje månad?

I akvarellbrevet får se nya akvareller först av alla och läsa texter jag inte delar någon annanstans. Du får förtur till ny konst och 15% rabatt på alla konsttryck.

Välkommen att bli prenumerant! Akvarellbrevet kommer ut 1-2 gånger per månad. Det kostar ingenting och du avslutar prenumerationen när du vill.



Publicerad den av — 7 kommentarer

Konsten att bli mer kreativ: 2. Fånga idéerna innan de smiter

Idéer är flyktig materia och alla kreativa projekts ursprung. De är besynnerliga varelser: en del av dem är värda miljoner och andra är gäckande sidospår eller banala bagateller. Du kan inte veta någonting om en idés värde innan du satt den i arbete, för de dåliga känns precis likadana som de bra. Och vad än mer förbryllande är: de dåliga idéerna kan till slut visa sig vara de bästa, när de fått marinera en stund eller kombinerats med högst oväntade idépartners. Förbryllande.

Idéernas retliga karaktär till trots: vill du leva ett mer kreativt liv är det idéerna som är motorns gnista. Så ta för vana att ta dem tillvara.

Det första steget är enkelt: sätt dem på pränt. Gör det till en rutin att få ner så många idéer som möjligt på papper (digitalt “papper”, t.ex. en anteckningsapp i telefonen, räknas). Ha ett anteckningsblock med dig – eller använd min metod: ha papper och pennor drällande lite överallt i huset, bilen, jackfickorna, så att du alltid har dem tillhands när en idé dyker upp.

När du får en idé – och det är nästan alltid vid en olämplig tidpunkt – tvärnita det du håller på med och råta ner orden eller bilden på en bit papper. Gör en femsekundersskiss. Strunta i vad idén ska vara bra för, det viktiga är att du klottrar ner den. När det blir en vana, kommer fler idéer dyka upp. Jag tror inte att det egentligen handlar om att du får fler, utan om att du lättare kommer lägga märke till när du får dem. Jag tror att vi får massor med idéer, som går förlorade för att vi just då inte hade tid med dem. De bryr sig inte om att du står i Ica-kassan på väg att betala . Idéerna kommer när de vill, de är obekymrade om tidpunkten. Så var beredd. Fånga in dem. Om du inte vill skapa irritation i kassakön bakom dig genom att börja rita istället för att betala, så mumla idén i huvudet som en trasig LP-skiva medan du drar kortet och släng dig sedan på anteckningsappen så fort du kommer till bilen. Frestas inte att tänka “det här kommer jag säkert ihåg när jag kommer hem”, för det gör vi aldrig, eller hur?

Och sedan då? Ja, sedan händer det kanske ingenting, på dagar, veckor eller månader. Men plötsligt en dag bläddrar du igenom dina anteckningar och hittar den där koltrasten du skissade av en torsdageftermiddag i augusti och så kommer du att tänka på den där grottmålningen som du såg en dokumentär om härom veckan, som någon hade gjort genom att lägga handen på grottväggen som en schablon och spottat kol runtomkring. Det får dig att undra hur det skulle se ut om du skulle testa att göra schablonmålningar över de där misslyckade målningarna som ligger i en hög på köksbänken, och trots att du egentligen borde sätta igång med middagen, ger du dig själv tillstånd att bara prova att göra en schablon och dutta lite färg ovanpå en av målningarna. Trekvart senare berättar du för familjen att det blir fryspizza till middag, och barnen blir lika glada för det som de hade blivit av broccolisoppan du egentligen hade planerat. När pizzan är uppäten får disken vänta, för du ska bara prova en schablonidé till och nästa morgon står tallrikarna kvar på diskbänken men det gör ingenting, för du är fullt upptagen med att bläddra igenom en hel hög med halvfärdiga bilder som faktiskt har någonting!

Precis det är vad det hela handlar om. Mitt i vardagen, till priset av ett tillfälligt rörigt kök, men med belöningen att få slukas upp en stund av en idé, som ger dig en gnistrande känsla av att det här, det är att leva på riktigt.

Allt tack vare en nerklottrad koltrast på baksidan av ett Icakvitto.

MER PÅ TEMAT:

Konsten att bli mer kreativ: att vårda sin relation med skapandet
Konsten att bli mer kreativ: Tjuvstart!

Vill du se ny konst från mig direkt i mailen varje månad?

I akvarellbrevet får se nya akvareller först av alla och läsa texter jag inte delar någon annanstans. Du får förtur till ny konst och 15% rabatt på alla konsttryck.

Välkommen att bli prenumerant! Akvarellbrevet kommer ut 1-2 gånger per månad. Det kostar ingenting och du avslutar prenumerationen när du vill.



Publicerad den av — 2 kommentarer

Konsten att bli mer kreativ: 1. Att vårda sin relation med skapandet

Låt mig gissa: det är viktigt för dig att ha plats för skapande i ditt liv, men det är inte alldeles enkelt. Det händer att du kör fast, att det kommer perioder då du får lägga dina kreativa projekt åt sidan för att istället ta hand om andra viktiga saker: att skjutsa barnen till träningar, att hålla efter högarna i tvättrummet eller att ta hand om viktiga människor i ditt liv som behöver din omsorg.

Ibland lyckas du maka plats åt kreativiteten ofta nog för att inte alldeles rosta ihop, men emellanåt blir pauserna tråkigt långa. Ibland är det inte yttre omständigheter som tränger undan skapandet, utan en förlust av driv. Du sneglar på papperet, men får inga idéer. 

Du är inte ensam. Det är få förunnat att ha ett livslångt harmoniskt förhållande med sin kreativitet. Kanske är det lika omöjligt som fantasin om en friktionsfri relation med en mänsklig partner. Det händer bara i Hollywoodvärlden. Men det betyder inte att relationen till vår kreativitet är utom vår påverkan. På samma sätt som vi kan bygga upp starka, trygga, hållbara relationer med partners och vänner kan vi göra relationen till kreativiteten mer robust. Den behöver uppmärksamhet, omsorg och näring. Ger du den det, kommer kreativiteten i gengäld att ge ditt liv mer mening och energi. 

I en serie inlägg ska jag försöka formulera tankar och tips om hur jag tar mig an kreativa uppgifter och hinder som oundvikligen uppstår längs vägen. Ämnet är stort och jag lovar inte att jag kan ge alla svar. Men trettio år av akvarellmåleri och åtta år som heltidskonstnär har gett mig en del erfarenheter, som jag tror kan vara till nytta också för dig. Jag ska göra mitt bästa för att få ner dem på pränt.

Vi börjar med kreativitetens viktigaste beståndsdel: idén.

MER PÅ TEMAT:

Konsten att bli mer kreativ: Fånga idéerna innan de smiter

Vill du se ny konst från mig direkt i mailen varje månad?

I akvarellbrevet får se nya akvareller först av alla och läsa texter jag inte delar någon annanstans. Du får förtur till ny konst och 15% rabatt på alla konsttryck.

Välkommen att bli prenumerant! Akvarellbrevet kommer ut 1-2 gånger per månad. Det kostar ingenting och du avslutar prenumerationen när du vill.



Publicerad den av — Lämna en kommentar

Ny sorts konstköpar-scam?

Ett varningens ord och några goda råd till dig som målar och säljer (eller vill sälja) din konst.

Det har dykt upp meddelanden i min messenger-inkorg på sistone, som ger utslag på min misstänksamhetsradar. Så här ser de ut:

Jag har skrivit tidigare om så kallade “art scams”, alltså bedrägeriförsök där någon utger sig för att vara intresserad av att köpa konst, erbjuda utställningstillfällen eller publiceringar, men i själva verket försöker lura åt sig pengar. En trist realitet för många som målar.

Bedragarna riktar sig till såväl etablerade- som hobbykonstnärer och jag vill gärna försvåra deras verksamhet genom att visa upp exempel på hur de här bluffarna kan se ut. Dela gärna det här inlägget med konstskapande vänner, så kan vi hjälpas åt att slippa bli lurade.

Dela gärna det här inlägget med konstskapande vänner, så kan vi hjälpas åt att slippa bli lurade.

Hur känner man igen en “art scam”?

Många som skapar konst vill sälja sina alster, oavsett om man är heltidskonstnär eller målar på fritiden. Det är förståeligt att man blir glad över en köpförfrågan eller ett erbjudande att ställa ut och jag skulle tro att de här blufförsöken lyckas emellanåt just för att det känns så fint att få det erkännande som de här bedragarna försöker spela på.

Hur ska man då veta om intentionen bakom ett sådant här meddelande är uppriktigt eller bedrägligt? Det är inte alltid enkelt och jag misstänker att AI-utvecklingen kommer att mångdubbla problemet (om det inte redan skett).

Jag har sålt min konst i mer än 25 år och här är några av mina erfarenheter kring att skilja äkta köpintresse från bluffar:

  • För bra för att vara sant är (nästan alltid) för bra för att vara sant. Tråkigt nog.
  • Magkänslan har oftast rätt. Verkar det vara någonting skumt med meddelandet? Får du en olustig känsla som du inte kan sätts fingret på? Sådana varningsklockor är värda att lyssna på. Utred vidare.
  • Alla förfrågningar om kontonummer, att skicka pengar, eller att betala för att bli publicerad i tidskrifter eller böcker är en röd flagg. Släng mailet och gå vidare.

Så här säljer man konst på riktigt

Slutligen, några råd till dig som vill sälja din konst till äkta, livs levande köpare:

Att sälja konst är en konst i sig. Du kan måla bra och ändå inte sälja. Det är en myt att “bra konst säljer sig själv”. Det här berättar jag inte för att göra dig deppig – tvärtom. Om du inte säljer så mycket som du önskar behöver det inte säga någonting om kvaliteten på ditt måleri – det kan vara din marknadsföring som behöver ett lyft.

Två marknadsföringsprinciper att utgå från är 1, att se till att konsten syns och 2, att marknadsföra ur köparens perspektiv, inte ditt.

Oavsett om du visar upp din konst på nätet eller ställer ut den i fysisk form, titta på den ur betraktarens/besökarens perspektiv: Har du fotograferat eller hängt målningarna på ett sätt som är njutbart för betraktaren? Är det enkelt att förstå vad konstverket handlar om, hur stort det är, hur man kan köpa det och vad det kostar? Är köpprocessen krånlig eller smidig? Finns det ett enkelt sätt att lära känna dig som konstnär?

När blicken vänds från de egna känslorna kring att sälja till betraktarens upplevelse faller marknadsföringen enklare på plats – och du får uppleva glädjen över att beröra någon med din konst på riktigt.

Varmt lycka till!

MER PÅ DET HÄR TEMAT:

Art scams – så slipper du bli bluffad

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Vad kan en konstnär göra för din verksamhet?

Konstnärer är en undernyttjad resurs. Vårt yrkeskunnande är att kommunicera med färg, form och bild. Vi skapar upplevelser som väcker känslor och skapar stämningar. Vi kan sätta tonen i ett rum och förmedla budskap som landar både omedelbart och djupt hos mottagaren.

Vi lever alla omgivna av bilder, men det fattas ofta kreativa grepp och en konstnärlig blick som håller ihop det budskap som en organisation, ett företag eller en offentlig verksamhet vill förmedla. Där skulle konstnären kunna skapa länken som stärker relationen mellan verksamheten och kunden/klienten/medlemmen/medborgaren.

Vad kan en konstnär konkret bidra med till din verksamhet?
Några exempel:

  • Konstverk till arbetsplatser, restauranger, butiker, föreningslokaler eller offentliga miljöer. Originalverk, tryckta verk eller muralmålningar är exempel på konstverk som kan förändra intrycket av en plats.
  • Illustrationer till informationsmaterial, böcker, hemsidor eller sociala medie-konton. Håll ihop och lyft intrycket av verksamheten med hjälp av ett genomtänkt färg- och formspråk.
  • Professionellt utformade diplom och utmärkelser. Ge utmärkelsen mer tyngd med ett hantverksmässigt utformat pris, som vinnaren kommer vara stolt att visa fram under många år.
  • Presentkort med en personlig prägel som lyfter ert varumärke.
  • Bilder till profilmaterial till försäljning eller att ge som gåvor till uppskattade kunder.

Vad betyder ert bildspråk?

Upplevelsen av en verksamhet är ett helhetsintryck. Allt ifrån texter på hemsidan, till det personliga bemötandet, till färg- och formval i fysiska miljöer såväl som i kommunikationsmaterial flätas intuitivt samman till en känsla hos kunden, medlemmen eller medborgaren som kommer i kontakt med verksamheten. Bildspråket är en pusselbit av flera, som sammantaget ger det intryck som utgör ert varumärke. Ett varumärke är långt mer än en logotyp – det är de förhoppningar och förväntningar ni väcker hos dem ni möter.

Vad säger ert bildspråk idag om vilken typ av verksamhet ni är? Förmedlar det allvar eller lättsamhet? Budget eller lyx? Ger bildspråket en känsla av öppenhet och inkludering eller av exklusivitet? Upplevs ni som kreativa nytänkare eller pålitligt traditionella?

Alla bilder ni använder i verksamheten bör gå i linje med och förstärka det helhetsintryck ni vill förmedla.

Poängen med att samarbeta med en konstnär är att med bildkommunikationens hjälp öka förtroendet hos dem som er verksamhet ytterst finns till för. Bilder kommunicerar och genom god kommunikation skapas långsiktiga, värdefulla relationer.

Hur anlitar man en konstnär?

Hör bara av dig! Konstnärer blir glada av att bli kontaktade och det krävs inte mer än ett enkelt mail för att skapa en inledande kontakt.

Alla konstnärer gör naturligtvis inte alla typer av uppdrag, men jag vågar lova att alla uppskattar att få en trevlig förfrågan. Har den tilltänkta själv inte möjlighet att hjälpa er har ni stor sannolikhet att få bra tips på andra konstnärer som skulle kunna passa för uppgiften.

Vad kostar det?

Många konstnärer är anslutna till föreningen Bildupphovsrätt i Sverige, som har en fast prislista för rätten att använda bilder till exempelvis trycksaker och digital publicering. Här hittar du prislistan. Om konstnären är ansluten till Bildupphovsrätt är det också via deras smidiga system ni skriver avtal om bildanvändningen.

Utöver licenskostnaden för att använda bilder i tryck eller digitalt, tar konstnären betalt för själva arbetet att måla/skapa konstverken. Det arvodet kommer du överens direkt med konstnären om. Här kan du se min prislista för beställningar av konstverk i olika storlekar. Det exakta arvodet för uppdragsmåleri varierar beroende på hur omfattande uppdraget är och om originalverket ska köpas in eller inte, men prislistan ger dig en bra fingervisning.

Ha en rimlig budget

En gång fick jag en förfrågan från en organisation om att illustrera en hemsida och ett tryckt informationsblad. I materialet ville de att jag skulle väva samman ett tiotal specifika bildobjekt, som symboliserade föreningens verksamhet. När jag läste igenom listan över önskemål bedömde jag att uppdraget skulle innebära omkring två veckors heltidsarbete; jag arbetar effektivt när jag har ett uppdrag i fokus. Organisationens förslag på arvode? Noll kronor.

Många konstnärer får då och då förfrågningar om att arbeta obetalt. “Det blir bra reklam för dig”, brukar det motiveras. Tyvärr stämmer det sällan. Det är inte många seriösa konstnärer som vill – eller har råd – att ingå i samarbeten där endast den ena parten skapar värde åt den andra.

Fundera över vad det konstnärliga arbetet ska ge er verksamhet, när ni diskuterar budgetutrymmet. Om ni bedömer att bildmaterialet inte tillför något värde, så är ett bra alternativ att leta efter gratis bilder med s.k. Creative Commons-licens på nätet. AI-bilder rekommenderar jag inte. De skapas utifrån fotografers och konstnärers obetalda arbete utan samtycke, och ger i många fall ett olustigt, plastigt intryck som snarare sänker än stärker varumärket hos den som använder dem i kommersiella sammanhang.

Hur skulle jag kunna hjälpa er?

Jag målar akvarellkonstverk, som kan köpas in i original eller digitala format. Jag har bland annat hjälpt arkitektfirmor med konceptmålningar, skapat porträtt åt företag som vill presentera sina medarbetare på ett personligt sätt, illustrerat bok- och tidskriftsomslag och målat Nobelprisdiplom på uppdrag av Kungliga Vetenskapsakademien och Nobelstiftelsen.

I mitt bildgalleri kan du låta dig inspireras och få idéer till konstnärlig utsmyckning som kan sätta en kreativ prägel på er verksamhet.

Välkommen att ta kontakt

Vill ni stärka er verksamhet med hjälp av ett konstnärligt samarbete? Välkommen att höra av dig! Du når mig på info@elisabethbistrom.se.

Vänliga hälsningar,

Header Elisabeth Biström
Publicerad den av — Lämna en kommentar

Botanisk illustration – vildflor

2022 läste jag kursen “Botanisk illustration – vildflor” vid Göteborgs universitet. Ett intresse jag haft länge, och som det var härligt att ta mig tid att fördjupa mig i.

Som avslutande examination målade jag de här två blomstren: en skogsklöver, Trifolium medium och en käringtand, Lotus corniculatus. Till illustrationerna hade jag i uppdrag att skriva en reflektion om botanisk illustration. Det här är vad jag skrev:

Jag har målat mycket akvarell genom åren, men aldrig tidigare botaniska illustrationer. Jag märker att det är väsentligt annorlunda än fritt måleri: det är både svårare och enklare. Svårare på grund av kravet på exakthet. Samtidigt enklare, tack vare att syftet är så tydligt: det gäller att kommunicera ett innehåll. Här är betraktaren, inte målaren, huvudrollsinnehavare.

Målet med den färdiga akvarellen är inte målarens kreativa uttryck, utan att betraktaren ska förstå växten. Jag uppskattar att få lämna egot åt sidan och befinna mig inom en striktare ram, med en tydlig mottagare. Samtidigt finns alltid utrymme, hur tydlig ramen än är, för personlig gestaltning. Det är till och med oundvikligt att göra konstnärliga val, även inom en strikt tradition. Vi är, för att låna Simone de Beauvoirs ord, ”dömda till frihet”.

Valet startar redan när jag sitter på huk och tittar på vilken planta jag ska plocka med mig till målarbordet. Ska jag välja ett exemplar som är så perfekt som möjligt, och kanske till och med försköna det ytterligare för att illustrera en idealversion av växten – eller ska jag ta ett som råkat ut för ett och annat under sin livsbana? Insektsnagg i bladkanterna, kanske någon blomma som börjat vissna? I den här uppgiften valde jag det senare, i någon slags ambition av ärlighet. Så ser ju naturen ofta ut – vacker i sin kantstötthet.

Det innebär också att jag överlämnar en del ansvar åt betraktaren. Jag litar på att den som ser illustrationerna fyller i skavankerna och för sitt inre öga kan föreställa sig hur perfekta versioner av växterna hade sett ut. Betraktaren och målaren skapar på så sätt bilderna tillsammans. Det är en tanke som tilltalar mig.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

The Art of Watercolour Magazine

I nummer 54/2024 av tidskriften “The Art of Watercolour” kan du läsa ett reportage om mitt konstnärskap.

Jag berättar om Nobeluppdraget, om vikten av att begå många misstag i akvarellmåleriet och om värdet av att förhålla sig fritt till regler inom konsten.

Tidskriften finns att beställa här. (Numret där jag är intervjuad är #54 2024)