Publicerad den Lämna en kommentar

Botanisk illustration – vildflor

2022 läste jag kursen “Botanisk illustration – vildflor” vid Göteborgs universitet. Ett intresse jag haft länge, och som det var härligt att ta mig tid att fördjupa mig i.

Som avslutande examination målade jag de här två blomstren: en skogsklöver, Trifolium medium och en käringtand, Lotus corniculatus. Till illustrationerna hade jag i uppdrag att skriva en reflektion om botanisk illustration. Det här är vad jag skrev:

Jag har målat mycket akvarell genom åren, men aldrig tidigare botaniska illustrationer. Jag märker att det är väsentligt annorlunda än fritt måleri: det är både svårare och enklare. Svårare på grund av kravet på exakthet. Samtidigt enklare, tack vare att syftet är så tydligt: det gäller att kommunicera ett innehåll. Här är betraktaren, inte målaren, huvudrollsinnehavare.

Målet med den färdiga akvarellen är inte målarens kreativa uttryck, utan att betraktaren ska förstå växten. Jag uppskattar att få lämna egot åt sidan och befinna mig inom en striktare ram, med en tydlig mottagare. Samtidigt finns alltid utrymme, hur tydlig ramen än är, för personlig gestaltning. Det är till och med oundvikligt att göra konstnärliga val, även inom en strikt tradition. Vi är, för att låna Simone de Beauvoirs ord, ”dömda till frihet”.

Valet startar redan när jag sitter på huk och tittar på vilken planta jag ska plocka med mig till målarbordet. Ska jag välja ett exemplar som är så perfekt som möjligt, och kanske till och med försköna det ytterligare för att illustrera en idealversion av växten – eller ska jag ta ett som råkat ut för ett och annat under sin livsbana? Insektsnagg i bladkanterna, kanske någon blomma som börjat vissna? I den här uppgiften valde jag det senare, i någon slags ambition av ärlighet. Så ser ju naturen ofta ut – vacker i sin kantstötthet.

Det innebär också att jag överlämnar en del ansvar åt betraktaren. Jag litar på att den som ser illustrationerna fyller i skavankerna och för sitt inre öga kan föreställa sig hur perfekta versioner av växterna hade sett ut. Betraktaren och målaren skapar på så sätt bilderna tillsammans. Det är en tanke som tilltalar mig.

Publicerad den Lämna en kommentar

Året som gick och hur mitt 2024 kan tänkas bli

Jag tycks alltid bli positivt överraskad när jag tittar tillbaka på ett år som gått. Jag hann ju ändå med en del!

Jag är fortfarande föräldraledig på halvtid – först i maj börjar lilltjejen förskola. Så jag har försökt ha rimliga förväntningar på mitt arbete. För att hitta balansen har jag sagt nej till mycket. Utställningsförfrågningar och workshopinbjudningar har fått vänta. Det har varit en bra övning i att bli bättre på att prioritera.

Nobeldiplom och andra beställningar

Jag har glatts åt att få förfrågningar om beställningsmåleri hela året igenom. Jag tycker verkligen om att måla på det sättet – att få förverkliga någon annans idé. Jag har hittat en bra modell för hur jag går tillväga: ser till att jag har gott om tid på mig och går mentalt in i hur jag vill att mottagaren ska känna sig när han eller hon öppnar paketet och ser målningen. Det ger mig arbetsglädje och flyt i måleriet.

Ett par av beställningarna har varit illustrationsuppdrag: ett bokomslag som kommer ut senare i år och framsidan till det senaste numret av Svensk Botanisk Tidskrift.

Foto: Svenska Botaniska Föreningen

Beställningsarbetet med glitter och guldkant är naturligtvis det jag gör åt Kungliga Vetenskapsakademien, med Nobeldiplomen som jag målar konstverk till. Nu senast fysikpriset, året dessförinnan kemipriset och nästa år ekonomipriset. I början av hösten blev jag intervjuad av Nobelstiftelsen om hur jag arbetar med diplomen. Här kan du se intervjun.

Ett av 2023 års tre diplom till Nobelpriset i fysik.
(Artist: Elisabeth Biström | Calligrapher: Marie A. Györi | Book binder: Leonard Gustafssons Bokbinderi AB | Photo reproduction: Dan Lepp | ©The Nobel Foundation 2023)

Akvarellskolan.com

Mellan måleriet och föräldraskapet fick jag på något sätt till en uppstart av Akvarellskolan.com – en kursplattform för akvarellkurser på nätet – tillsammans med Hanna Grahm. Hanna är en klippa och ett kreativt proffs ut i fingerspetsarna och jag är så glad att ha henne som partner i det här arbetet.

Varmt tack till alla er som deltagit på kurser och träffar i Akvarellskolans regi under 2023. Särskilt Hannas idé om att hålla live-akvarellträffar via zoom har varit en succé! Under 2024 ska vi fortsätta bygga ut Akvarellskolan med fler kurser och fler träffar. Ni var många som kom med goda förslag på kursinnehåll i våras, och vi ska göra vårt bästa för att få med så många som möjligt av önskemålen i vårt kursutbud. Hör gärna av dig om du har fler önskningar om kurser. Vi är idel öra.

Planer för 2024

Inför året som ligger framför oss känner jag stor lust att arbeta vidare med de stadsbyggnadsmotiv jag började göra för ett par år sedan. Under hösten blev jag inbjuden till NCC:s stora projekt i Hagastaden i Stockholm, där de spränger fram en ny tunnelbana. Jag har färdigställt tre målningar därifrån och kommer fortsätta med fler motiv framöver, vid sidan av de målningar jag gör från Slussenbygget i Stockholm. Jag har också en spännande förfrågan på ett liknande tema från en verksamhet norrut i landet – jag ska berätta mer om det i sinom tid.

Akvarell från NCC:s bygge av ny tunnelbana mellan Hagastaden-Solna

Utställning på Rånäs slott i sommar

I ateljén ligger just nu en stor målning och väntar på att jag ska ge den de sista penseldragen. Sedan ska jag hänga upp den på Rånäs slott (Norrtälje), där jag ska ställa ut tillsammans med 19 andra konstnärer i juni-augusti. Konstsommar på Rånäs slott är en fin tradition, som under ledning av curator Maria Duse i fjol drog rekordpublik. Det ska bli roligt att delta där i år!

Rånäs kommer bli årets enda utställning. Men det är inte den enda möjligheten att se min konst. Dels fortsätter jag att bygga ut mitt digitala galleri här på hemsidan, dels kan man komma på ateljébesök hos mig och dels kan man prenumerera på mitt akvarellbrev och där få se allt nytt jag gör, rykande färskt från mitt arbetsbord.

Summa summarum har jag stora förväntningar på 2024. Efter ett och ett halvt års halvtidsföräldraledighet har jag många idéer och massor av lagrad arbetslust. 2024 blir ett handlingens år.


Publicerad den 2 kommentarer

Botaniska illustrationer

Jag passade på att utbilda mig under sommaren. Via Göteborgs universitet läste jag en distanskurs i botanisk illustration. Djupt fascinerande.

Jag har nog alltid haft ett naturintresse. “Nog” skriver jag, för i min barndom var det egentligen ingenting jag ägnade någon närmare tanke åt. Jag var ute bara. Plockade lingon, plockade hjortron, plockade blommor. Tog hem, åt upp och målade av. När jag flyttade till torpet där jag bor för sex år sedan tog jag upp den där tråden igen. Jag började odla trädgården och målade vad jag såg. Förde bok över vårblommor och fågelbesök.

Måleriet känner jag mig trygg i, men botaniken var ny för mig. På en sommar blir man ingen botaniker, men jag är glad att ha satt mig in i grunderna. Nu kan jag fortsätta lära på egen hand.

Jag har ingen bestämd plan för vad jag ska göra av de här nya kunskaperna, men många idéer. Tiden får utvisa vilka som bär framåt.