En av de vanligaste frågorna jag får är om jag målar på plats eller med foton som förlaga. Frågan är intressant; jag tror att den handlar om att vi ofta tilltalas av sådant som är autentiskt, äkta. Den som ställer frågan kanske upplever att en bild känns mer äkta om konstnären suttit på plats och målat den (en plein air, som det heter, om man vill svänga sig med det franska uttrycket för företeelsen). Jag håller inte riktigt med om att plein air-måleri är mer äkta, men jag förstår tanken.
Så, målar jag på plats? Ja, gärna, är mitt svar. Till och med helst. Men det går ju inte alltid. Värdsliga företeelser som väder och årstid spelar in. Visserligen lyckades jag en gång måla ett havsmotiv med en nordnorsk hagelstorm piskande mot paraplyet som jag satt hukad under, medan jag balanserade papper och färgpalett i ena handen och med penseln darrande i den andra. Ingenting är omöjligt, som Gunde Svan skulle ha sagt. Men vanligtvis är hyfsat väder en förutsättning och vid frånvaro av sådant får man ta till andra metoder.
Mitt tillvägagångssätt är i de flesta fall att måla på plats men först ta en serie foton av motivet för att kunna avsluta bilden hemma ifall vädret skiftar innan jag hunnit klart. Ibland blir det bara några mindre skisser på plats, som jag sedan använder tillsammans med foton för att göra motivet färdigt hemma. Vintermåleri vore svårt annars – tro mig, jag har testat att måla med stelfrusen pensel: det gör den redan ganska kluriga akvarelltekniken rätt mycket svårare och resultatet rätt mycket sämre.
Jag har ingenting principiellt emot att måla med foto som förlaga, men för mig förtar det lite av poängen. Oftast vill jag måla för själva målandets och upplevelsens skull, inte för den färdiga bildens. Jag vill sitta i stadsmiljön, eller vid strandkanten. Kunna ta små pauser och doppa fötterna i havsviken jag målar. Efter att ha suttit stilla och krum och koncentrerat mig på en serie trädtoppar i horisonten, sträcka på ryggen, blunda och känna solen i ansiktet. Sådana fina stunder är svåra att få vid arbetsbordet med bara ett foto som inspiration.
