Publicerad den

Sociala medier – hur funkar de och hur använder vi dem bäst?

Det här är en artikel som sannolikt har kort bäst-före-datum. Sociala medier är föränderliga, både vad gäller vilka funktioner de har och hur vi förväntas använda dem. Tipsen jag ger här kan därför vara mindre användbara om ett år, eller imorgon, om plattformarna väljer att ändra på sina algoritmer.

Det är bland annat därför jag är en sån förespråkare av att också ha egna rum, där inte villkoren vänds upp och ner över en natt. Men sociala medier är trots allt ett bra sätt att låta folk hitta oss, så att vi sedan kan bjuda in till våra hemsidor, nyhetsbrev och utställningar.

En övergripande fråga att fundera på är vad vi ska ha sociala medier till i vårt konstnärskap. Är de en plats för att nå ut till ny publik? För att fördjupa relationen med de som redan följer oss? Vill vi använda dem för att sälja? Beroende på vad vi har för mål, kan och bör vi använda apparna på olika sätt.

I den här artikeln fokuserar jag framförallt på Instagram, men mycket av innehållet är också tillämpligt på andra plattformar. Jag nämner några av dem kort i slutet av texten.

Antal följare är inte det viktiga längre

Fram tills för ett par år sedan var Instagram följarbaserat: om du följde en person, såg du deras inlägg. Så är det inte längre. Istället är plattformen algoritmstyrd: du ser det innehåll som algoritmen bedömer vara populärt.

Trist, tycker de som samlat på sig en massa följare som de nu inte har någon nytta av. Toppen för oss andra, på sätt och vis. Algoritmstyrningen har jämnat ut spelplanen. Det gäller inte längre att samla följare som en hetsig ekorre inför vintern, utan istället kan vem som helst göra inlägg som sprids till många – oavsett hur många följare man har.

Modellen fungerar på så sätt att algoritmen känner av hur många av ens redan existerande följare som reagerar på ett inlägg eller en reel under de första minuterna efter publicering. Om innehållet väcker reaktioner, sprids det till fler. Väcker det ytterligare reaktioner, sprids det till ytterligare fler – och är det ett riktigt engagerande innehåll så kan det smälla till, och inlägget/reelen blir viralt och får många tusen visningar – eller miljoners miljoners.

De reaktioner som väger tyngst för algoritmen är delningar och kommentarer. Gilla-markeringar väger mindre tungt. Alltså: om målet är att våra inlägg/reels ska spridas till många, gäller det att göra innehåll som väcker just de reaktionerna hos den som ser dem.

Vill vi ha spridning?

De flesta som använder Instagram i professionellt syfte siktar framförallt på spridning – att nå flest möjliga och få många följare. Men det är inte givet att det är det mest ändamålsenliga sättet för oss att använda appen. Det kan vara långt viktigare att nå dem som redan följer en, och fördjupa relationen till dem, snarare än att hela tiden vilja nå nya människor.

Jag använder i grund och botten Instagram för att få folk bort från Instagram. Istället för att samla följare där, vill jag hellre bjuda in folk att komma “hem” till mig: till hemsidan och till nyhetsbrevet. Det är långt mer värdefullt att få en enda ny prenumerant på nyhetsbrevet, än hundra hjärt-klick på Instagram. Personen som prenumererar på nyhetsbrevet kommer sannolikt få ut mer av min konst och chansen är mycket större att de stannar kvar länge, än om vi bara har flyktig kontakt på Instagram. Det här innebär att jag inte gör material avsett för spridning, och därför växer mitt Instagramkonto mycket långsamt. Det är helt i sin ordning.

Vilken typ av innehåll ger vilken effekt?

När Instagram gick från att vara en bildbaserad följar-plattform till att bli en videobaserad spridningsplattform, ändrades villkoren för vilken slags innehåll vi behöver publicera för att nå ut. Formeln för att få maximal spridning – om det nu är det vi är ute efter – är ganska enkel:

  • Materialet ska varar rörligt, inte foton. Reels är det format som sprids bäst.
  • Filmen behöver starta med en hook – någonting som får folk att tvärnita med skrolltummen och se de första sekunderna av klippet.
  • I de flesta fall bör filmen sedan vara ganska kort (15-30 sekunder) och bestå av snabba klipp, med ett innehåll som håller tittaren nyfiken så att de tittar igenom hela reelen.

Ju längre man lyckas få en tittare att titta, desto högre rankas reelen av algoritmen. Klickar de sedan på grejer eller skriver en kommentar, så sprids den vidare, både till ens existerande följare och till nya kandidater.

Den här typen av material gör jag då och då, men framförallt fokuserar jag på innehåll som (förhoppningsvis) ska nå de som redan följer mig. Målet är inte att bli stor på Instagram, utan att fördjupa relationer. Låt mig illustrera hur det rent konkret kan fungera med tre exempel från mitt Instagramkonto:

Inlägg: visas (nästan) bara för följare

Det här är ett inlägg jag lade upp för ett tag sedan. Ett inlägg är alltså inte en reel, utan en bild du åstadkommer genom att välja alternativet “publicera” i Instagramappen. De visas nästan uteslutande för dina befintliga följare. I det här fallet är 97,6% av dem som sett bilden personer som redan följer mig. Spridningen till nya, potentiella följare är mycket liten (2,4%).

Dåligt om man vill ha spridning. Bra om man vill rikta sig bara till dem som redan följer.

Reels: får lättare spridning till icke-följare

Den här filmsnutten hade i skrivande stund fått ungefär lika många visningar som bilden ovanför, men en mycket större andel av de som sett den är personer som inte redan följer mig. Vill vi nå ut till nya betraktare, är reels mycket mer ändamålsenligt än inlägg.

Det här var inte en reel som jag gjorde för att få maximal spridning. Det var istället den typ av innehåll jag gör mest av: en enkelt svep med mobilkameran över en nyss färdigställd målning, och en kort bildtext som berättar någonting om vad bilden handlar om. Tio minuters arbetsinsats från min sida, på sin höjd. Sådana inlägg ger inte horder av följare, men är ett enkelt sätt att bibehålla kontakten med dem som redan finns där, samtidigt som några nya kan droppa in.

Innehåll som väcker dialog

Det här är ett exempel på ett inlägg där mitt mål inte var att maximera spridningen, utan att få många kommentarer. Jag ville se om jag kunde väcka dialog, istället för att bara få en bunt gillamarkeringar.

Metoden jag använde var att ställa en fråga/uppmaning, både i den första bildrutan och i de första orden i reelens caption (bildtexten). Filmsnutten var några sekunder lång och föreställde två tänkbara motiv som jag övervägde att måla till min nästa utställning. Om jag fick någon vägledning av svaren? Inte alls. Det blev 50-50, men det var intressant i sig att få höra hur folk resonerade om bilderna och ett intressant experiment för att se om jag kunde locka fram kommentarer.

Tips: Om du vill kunna hålla koll på sådan här statistik på ditt Instagramkonto ska du ändra i inställningarna från privat- till kreatörskonto eller företagskonto. Då kan du se vilket resultat varje inlägg/reel ger och börja experimentera med olika typer av innehåll som ger den effekt du är ute efter.

Ha berättarglasögon på

En svår sak med sociala medier är att komma på vad sjutton man ska lägga upp. En bild av en färdig tavla är given. Kanske också en filmsnutt av processen. Men vad mer? Ett sätt att komma på vad man kan visa upp är att ha på sig berättarglasögonen och tänka “vad av det jag gör idag kan jag dela med mig av?”

Just nu sitter jag till exempel framför en hög av konsttryck som jag ska packa och posta. Jag får tre idéer till reels jag skulle kunna publicera kring det:

  • Jag skulle kunna sätta upp telefonkameran på ett stativ och prata direkt i kameran och visa upp ett av trycken. Då kan jag till exempel berätta om motivet och tacka de som förhandsbeställt det. I bildtexten kan jag nämna att det finns fler att beställa i min webbutik. Reelen kan jag sedan dela i stories och lägga till en länk till butiken.
  • Jag skulle kunna rigga upp kameran och filma min hand när jag signerar trycken och sedan svepa med kameran över bilden. Det visar dels konsttrycket, förhoppningsvis på ett sätt någon finner lockande, men det signalerar också att det finns en möjlighet att köpa trycket. I caption skulle jag skriva någonting uppskattande till dem som köpt och lägga till en kort rad om att man kan gå till elisabethbistrom.se/butik om man är intresserad av att köpa ett.
  • Jag skulle kunna sätta upp kameran utanför ateljén och filma mig själv när jag bär traven med packade tryck och skriva om att jag är på väg till posten med dem. Då skulle jag adressera köparen direkt: “Nu är ditt konsttryck är på väg! Jag ser fram emot att höra vad du tycker när du fått det!” En sådan liten snutt kan passa i stories, där jag ibland visar lite mer av bakom-kulisserna-material.

Instagrams olika funktioner

På Instagram kan vi dela innehåll på en rad olika sätt, och de olika funktionerna ger alltså olika resultat. Algoritmen behandlar dem olika.

Reels är rörligt material, som enklast får spridning till icke-följare.

Inlägg är stillbilder som framförallt visas för dina existerande följare.

Karuseller är inlägg där vi lägger flera bilder i samma inlägg – de kan ibland få spridning både bland existerande och till nya följare.

Fastnålade inlägg/reels är en bra funktion att använda. Man kan nåla fast tre inlägg/reels, som då alltid ligger högst upp i rutnätet i ens profil. Där kan man t.ex. göra ett presentationsinlägg, så att den som besöker ens profil enkelt kan få veta vem de hamnat hos.

Stories är foton eller filmer som bara syns för existerande följare och som försvinner efter 24 timmar. Ett bra sätt att nå dem som redan följer en och en plats där man kan vara lite mer fri att experimentera, eller lägga upp mer personligt innehåll, eftersom det försvinner efter ett dygn. Reels och inlägg kan delas som stories, det ökar deras räckvidd litegrann. I storiels kan man också lägga länkar – perfekt om man vill bjuda in till hemsidan: “Läs mer om den här målningen på min hemsida: [länk]”.

Höjdpunkter är ett sätt att låta stories förbli synliga. Det är de små bollarna man kan hitta under profilinformationen på ett konto. Där kan man göra samlingar av innehåll man redan har delat i stories. Du skapar en höjdpunkt genom att klicka på “Nytt” under din profilinformation och välja ut stories du tidigare har publicerat. Du kan också börja i andra änden och göra en serie stories i syfte att göra en höjdpunkt, t.ex. med rubriker som “OM MIG” eller “BESTÄLL” eller “TILL SALU” eller “AKTUELLT”. Det blir ett sätt att skapa aktuellt innehåll som ligger kvar så länge du vill, till skillnad från reels och inlägg som syns och sprids bara i någon dag.

#hashtaggar har, såvitt jag förstår, inte särskilt stor betydelse längre, vare sig för att bli hittad eller få sina inlägg spridda. Instagram har förbättrat sin sökfunktion, så att den som letar efter ett innehåll kan hitta det utan att söka på en specifik #.

Meddelanden är ett bra sätt att fördjupa samtal med följare. Medan Instagram i övrigt ofta är ganska ytligt ur kommunikationshänseende är meddelanden/DM stället där man kan komma lite mer på djupet. Utöver att svara på meddelanden som dyker upp (t.ex. hamnar kommentarer man får via stories direkt här) kan man gärna vara proaktiv och t.ex. tacka för vänliga kommentarer genom ett meddelande istället för bara i kommentarsfältet. Det kan leda till bättre samtal än i kommentarsfältet, vilka tenderar att bli lite torftiga eftersom de där sker inför öppen ridå.

Personligt funkar bäst

Det enklaste innehållet att dela på sociala medier är bilder och filmer av våra målningar, men det bästa innehållet är egentligen ett helt annat.

Oavsett vad vi vill uppnå på en viss plattform är det innehåll som gör störst intryck sådant där du syns. Relationer fungerar ju likadant på Instagram som i livet utanför telefone: vi behöver se varandra för att få kontakt. Bilder av dig är bra. Filmklipp bättre. Filmklipp där du pratar: bäst. Och, tyvärr, jobbigast att publicera om vi inte är bekväma med att synas och höras i det här sammanhanget.

Själv är jag halvbekväm med att visa min nuna på nätet. Jag glädjeskuttar inte upp på morgonen i ivern att spela in en filmsnutt med mig själv för att lägga upp på sociala medier. Men ibland tar jag mig i kragen och får det gjort – för det ger så pass mycket tillbaka.

Sådant här material behöver inte likna Hollywoodproduktioner; att ställa upp sin mobilkamera på fönsterbrädan och snacka en stund ur hjärtat är bra nog! Känns det alltför olustigt att prata direkt i kameran kan man ställa upp kameran och filma en några sekunder lång sekvens där man gör någonting och sedan lägga på bildtexter ovanpå filmen istället. Här är ett sådant exempel från mitt konto, där jag lade upp några sekunder lång filmsnutt från min morgonaktivitet (vedhuggning), vilket tydligen närmare 15 000 personer tyckte var intressant att titta på. Märkligt nöje kan tyckas, men så är vi ju också märkliga varelser.

→ Dela gärna med dig av några idéer i forumet på material av det här slaget som vi skulle kunna testa!

Vilka vill vi nå (och inte)

Det är lätt att råka nå “fel” målgrupp på Instagram. Allra helst vill vi ju nå folk som t.ex. vill komma på utställningar eller köpa konst av oss. Men istället kan vi råka kommunicera på ett sätt som gör att det mest är andra akvarellister som börjar följa oss för att få målartips. Algoritmen märker av vilka ord vi använder och söker upp folk som brukar intressera sig för de orden – t.ex. hashtaggar som #akvarell eller #konst, eller ord i den stilen i bildtexterna.

Inget ont om andra akvarellmålare förstås, men såtillvida vi inte ska försörja oss som akvarellkursledare är det inte ur ett rent professionellt perspektiv rätt målgrupp att nå. Därför är det klokt att undvika att posta alltför mycket av det innehåll som framförallt lockar andra akvarellister, t.ex. tips om material eller resonemang om akvarellteknik och istället visa och skriva sådant som handlar om vad vår konst betyder. Berättelserna bakom målningarna. Anekdoter och historier som väcker känslor. Bilder som visar vår konst i en miljö som gör det lätt att visualisera hur det skulle se ut att ha tavlan på väggen hemma.

Att sälja via Instagram

Det finns konstnärer som lyckas bra med att sälja direkt via Instagram. Jag är inte en av dem. För min del är Instagram bara en liten pusselbit i helheten. Försäljningarna kommer oftast via nyhetsbrevet eller hemsidan – men dit har man ofta hittat via Instagram vid någon tidpunkt.

De gånger jag säljer via Instagram är det genom stories. Där kan man länka direkt till exempelvis sin hemsida eller webbutik. Jag lägger emellanåt upp bilder och länkar där och då och då leder det till försäljning, men inte ofta.

Problemet med att sälja på Instagram tror jag i grund och botten är att det inte är en plats dit man går för att köpa saker. Man är där för att slå bort tid och slöskrolla. Därför tycker jag att det är enklare att använda Instagram som en indirekt säljplattform, och istället satsa på platser där det är enklare att sälja: nyhetsbrevet, webbutiken, ateljén och på utställningar.

Inom marknadsföringsvärlden pratade man länge om att vi behövde se en produkt minst sju gånger innan vi bestämmer oss för att köpa den. Den siffran är närmare hundra år gammal – idag skulle jag tro att vi behöver komma i kontakt med en produkt många fler gånger än så, eftersom vi lever i ett sådant informations- och intrycksöverflöd. Antagligen hänger det också ihop med priset – en dyr sak behöver vi se och knyta an till både fler gånger och med större känslomässig intensitet. Konstnärer som lyckas sälja på Instagram tycks ta det i beaktande: de visar en tavla många gånger, i olika miljöer. De både berättar om vad konstverken handlar om och är tydliga med hur man ska bära sig åt för att köpa. Priser och leveransinformation är lätt att se. De använder Instagram som en slags webbutik, där de kommuncerar ofta och upprepande. För egen del vill jag inte använda Instagram på det sättet, men det kan absolut vara en framkomlig väg att testa!

Andra plattformar

Instagram är kanske den mest självklara plattformen för konstnärer, men jag vill kort nämna några andra alternativ.

Varje plattform har sitt sätt att fungera, dels vad gäller de algoritmer som styr vad som syns och inte och dels vad vi är i för sinnestämning när vi använder plattformarna som besökare. Om Instagram är platsen där vi framförallt slöskrollar, är t.ex. YouTube platsen dit vi går för att lära oss någonting. LinkedIn är stället där vi vill hitta professionella kontakter och kunskap och på Pinterest vill vi samla inspiration. Vad folk använder Facebook till nu för tiden är för mig en gåta – i mitt flöde hittar jag mest reklam och gamla bekanta från 2012 som visar vad de ätit till middag – men det är trots allt fortfarande den näst största plattformen i Sverige (71% av oss använder Facebook; bara Youtube är populärare – den besöktes i fjol av 78% av svenskarna).

Varje plattform har sina för- och nackdelar.

Egentligen tror jag att Facebook trots allt är underskattat. Medan Instagram är proppfullt av konstnärer, är Facebook mer spretigt, på gott och ont. Det är en mindre nischad plattform, men det är lättare att nå en bredare målgrupp – om vi använder rätt funktioner.

För tio år sedan använde jag Facebook flitigt. Jag gjorde en sida för min konst och publicerade regelbundet. Det gick bra, ett tag. Men plötsligt märkte jag att nästan ingen såg mina inlägg längre – då hade Facebook gjort en ändring i algoritmen så att man behövde betala för att få spridning när man publicerade från en sida. Idag använder jag istället min privata profil när jag vill visa en målning eller bjuda in till en utställning. De inläggen visas för många fler. Baksidan av det är att jag inte längre vill använda min Facebookprofil för sådant jag använde den till tidigare – inga privata inlägg, bara konstgrejer. Men världen kan nog överleva utan bilder av min middagstallrik.

YouTube är snarare en sökmotor än en social medieplattform. Fördelen med det är att innehållet man gör inte går upp i rök efter några dagar, som det oftast gör på Instagram och Facebook. Man behöver inte posta regelbundet, utan det material man har publicerat förblir sökbart och hittas av nya personer oavsett hur gammalt det är. Här behöver man emellertid hålla en högre kvalitet än på de mer dagsländeartade plattformarna. I de flesta fall är det också material som ger någon slags kunskap, som fungerar på Youtube. Lite klurigt att komma på vad det kan vara för en konstnär.

Ett givet innehåll är måleritutorials. Om man t.ex. ska satsa på akvarellkurser (hej Elinor!👋) är YouTube den perfekta platsen för att nå folk som söker akvarelltips. Att lägga lite tid på göra ett par bra filmer, där man visar hur man målar och undervisar kan vara väldigt väl investerad tid för att nå ut till kurssugna akvarellister, som man sedan kan guida vidare till ens hemsida.

LinkedIn var länge den konstigaste platsen på internet, där den sociala normen var att bete sig som att man var på ständig anställningsintervju: “Jag är en värdegrundsstyrd och målinriktad förändringsledare med väldokumenterad förmåga att driva strategiska utvecklingsprocesser och trivs i dynamiska miljöer som präglas av snabba förändringscykler”, och ordsallader i den stilen. Men det har börjat förändras. Idag använder många LinkedIn mer som en slags bloggplattform, där man skriver intressanta texter om sitt expertisområde. Det har gjort plattformen mer intressant även för konstnärer. Jag håller mitt LinkedIn-konto småsjudande med något inlägg då och då t.ex. om kreativitet och om olika uppdrag jag jobbar med. Jag tror att där finns rätt mycket outforskad potential – men samtidigt är det ju alltid en avvägning vad man ska lägga sin dyrbara tid på.

Prioriteringar och avvägningar

Vi kan inte göra allting, hela tiden. Sociala medier kan lätt bli tidsslukare och ta upp en massa energi, som vi förstås hellre vill lägga på måleriet. Det gäller att hitta en lunk och en rutin, där vi postar sådant som ger effekt. Allra bäst blir det om man lyckas göra sitt Instagramanvändande kreativt och kul, så att det ger mer än det tar. Näst bäst är att helt enkelt nöja sig med good enough: ett Instagramkonto som uppdateras någorlunda regelbundet, med innehåll som visar ens konst på ett intresseväckande sätt. Gott så.

Jag vill lägga så lite arbetstid som möjligt framför en skärm. Därför prioriterar jag hellre hemsidan och nyhetsbrevet och nöjer mig med att sköta mina sociala medier halvbra. Så länge de ger mig några nya nyhetsbrevsprenumeranter i månaden är jag nöjd. Det tar bort stressen från att jaga fler och fler följare, och gör att man kan ha fokus på kvaliteten i interaktionerna snarare än kvantiteten. Se därför inte mitt Instagramkonto som någonting att ta efter, om du istället vill satsa på att öka följarantalet. Då är det reels med en bra hook som gäller – vi kan spåna på idéer kring sådana tillsammans, om du vill.

Frågor att resonera om

Med denna långa artikel bakom oss kan vi nu styra stegen till forumet. Jag är nyfiken på hur du tänker kring sociala medier. Vad vill du ha ut av dem? Vilka vill du nå? Hur mycket tid vill du lägga och vilken typ av innehåll har du lust att göra? Låt oss använda varandra som bollplank, så att tiden vi lägger på sociala medier blir så meningsfull som möjligt!