TV4 Nyhetsmorgon

Hur går det till att måla diplomen till Kungliga Vetenskapsakademiens Nobelpristagare? Det berättade jag om i TV4 Nyhetsmorgon. Här kan du se inslaget.

“– Jag kände att jag ville ge allt. Jag älskar den känslan, samtidigt får det inte tippa över i perfektionism, att man aldrig blir nöjd, men jag ville känna att jag gjort allt jag kunnat.”

Text: Margareta Levin Blekastad, 2024. Här hittar du artikeln.

***
Konstnär: Elisabeth Biström | Kalligraf: Marie A. Györi | Bokbindare: Leonard Gustafssons Bokbinderi AB | Foto: Dan Lepp | © Nobelstiftelsen 2023

“– Att släppa loss måleriet är något jag fått lära mig, jag hade ju den läggningen att jag var försiktig, målade litet och noggrant och försökte göra allting rätt. Det var så befriande att släppa taget och tillåta sig göra misstag. Det är en mental sport som handlar mer om mod än teknik, lite som stavhopp. Och inget som är lätt är kul i längden.“

Text: Åsa Juthberg, 2024. Läs artikeln här.

“– Don’t see mistakes as personal failures, but rather approach them as a researcher would: with curiosity. What did they teach you? Always remember it’s okay to mess up. Without some mess, life wouldn’t be very interesting!”

Här kan du beställa tidskriften, nummer #54 2024.

“Naturen hon återspeglar med akvarellfärgerna är på nära håll ofta mer abstrakta, men kan på distans upplevas som skarpa fotografier.”

Text: Birthe Wetter, 2022. Här hittar du recensionen.

“– Det är populärt att måla murrigt och lite dystert, det här är som smällkarameller. Jag ville se om det gick att göra utan att det blir sockerchock.

Det gjorde det. Målningarna skimrar, utan att överdosera det söta. Det är också mycket kontrast i bilderna.

– Det är inte motivet som är det viktiga, utan att det finns något som är intressant för blicken, som solljuset. Någon typ av kontraster, som ljus och mörker, mjukt och hårt. “

Text: Margareta Levin-Blekastad, 2021. Till artikeln.

“Det är fascinerande hur hon får liv i de allra enklaste motiven, bildutsnitt som hade kunnat vara ett vådaskott med kameran vid en vägkant. Hon intresserar sig för liksom naturens byggstenar – en våg, en gren, ett näckrosblad. Upphöjer det stilla anspråkslösa till konst.”

Text: Fredrik Björkman, 2021. Läs recensionen.

“Det är en natur som man kommer nära. Vattnet skvalpar, snön knarrar under kängorna och fukten mot pannan en dimmig dag känns tydligt. Alla kan inte måla natur. Detaljerna kan vara rätt, men känslan finns inte där. Elisabeth Biström, bosatt i Norrtälje, tillhör dem som kan få liv i naturen utan alltför stora konster, särskilt i de större akvarellerna som visas.”

Text: Kristian Ekenberg, 2021. Här hittar du recensionen.

“Hela årscykeln finns också fint representerad i de verk som Elisabeth Biström ställer ut, där uppväxtmiljöerna i norra Västerbottens kustland skildras med stor lyhördhet för naturens skiftningar, ljus och stämningslägen. Midvinterns bleka ljus över kustbandet, glittret i vattenytan av sommarens högt stående sol, vårens vattensjuka marker och höstens mättade färgskala, just innan naturen sluter sig – allt målas fram med säker blick och hand.”

Text: Sara Meidell, 2019

“– Hela mitt liv har det varit något som skavt och irriterat när jag inte fått måla. Men det handlar ju både om att våga och att skapa förutsättningar för att det ska kunna bli möjligt.”

Reportage: Carin Hedberg, 2019

“Utställningen på galleri Pim i Skellefteå under vårvintern 1998 fick hon hjälp av med sin teckningslärare, som tyckte att det var hög tid för den 14-åriga Elisabeth Biström från Uttersjöbäcken att visa vad hon går för. Utställningen pågick i en månad och hennes 15 akvareller uppskattades livligt av publiken.”

Reportage: Lotta Löthberg, 1998